På  min första lektion idag som är idrott hade vi en tävling helt ouppvärmda vem som kunde hoppa längst på idrottsgolvet. Alla som åkte ut satt och kollade på dom resterande och när det bara var jag kvar klev tävlingsmänniskan inom mig fram och satsade enormt. Men när jag landade kände jag liksom hur en del av benet åkte åt ett omänskligt håll. Jag slängde mig ner på marken och skrek och började ganska snabbt gråta. 

Efter flera sjukhus besök idag har dom kommit fram till att korsbandet och lite andra saker är av. 

På Måndag ska jag oppereras och tills dess är det rullstol och kryckor som gäller. 

 

Jag har gjort valet att fortfarande följa med på DC resan imorgon om det inte blir värre under natten, det kommer minst sagt bli ett äventyr..